Att få kunskap om Gud´s skapelse

För att kunna följa de tre moralerna krävs kunskap om Guds skapelse. Det är kunskapen om den av människor omgivande naturen men även om människorna själva. Med den omgivande naturen menas inte bara den miljö som människan befinner sig i, utan även miljöer utanför denna, om planeten Jorden, solsystemet, vår galax och hela Universum. Men främst det som berör oss människor mest. Vi människor består av två delar. En själ och en kropp. Själen är mycket svår att få kunskap om då den tillhör andevärlden och ligger utanför det vi kan observera. Kroppen är lättare att få kunskap om. I kroppen ingår även en hjärna som skapar våra medvetanden och personligheter. Vi människor står ej över naturen utan är en del av den. Vi kan använda material från naturen för att omforma denna till saker som kan underlätta och berika våra liv. Men vi människor har även förmågan att påverka den omgivande naturen på sätt som kan vara oss till nytta men där det finns risk att vi på grund av okunskap istället inte ser en underliggande destruktivitet i hur vi påverkar den omgivande naturen.

Det finns också en hel del kunskap som inte handlar om kunskap om Guds skapelse. Det är kunskap som hänger ihop med våra kulturella aktiviteter. Att lära sig poesi, konst och danser är sådant. Men även hur vi organiserar våra samhällen, politik, rättssystem. Men den del av kunskapen om Guds skapelse som ligger här är just kunskapen om hur vi människor fungerar som en del av naturen. Det avspeglas i våra olika kulturer.

Kunskap om Guds skapelse har flera nivåer

Att få kunskap om Guds skapelse är indelat i flera steg. Varje människa kan genom sina sinnen och slutsatsförmåga få kunskap om sin omgivning. Det handlar inte bara om hur man hittar i sin omgivning, utan även hur man hanterar material, söker föda, undviker faror utan även hur man förhåller sig till andra människor och lär sig att reproducera sig på ett sätt som gör att avkomman når vuxen ålder så att de också kan reproducera sig. Denna kunskap kan man få av egna erfarenheter och råd från de som har större erfarenhet. Denna typ av kunskapsinhämtande finns i alla mänskliga samhällen, både nu och förr.

Det andra steget är den fördjupade kunskapen om naturen och hur den fungerar, sådant som inte så lätt avslöjas genom egna erfarenheter. Denna kunskap kan fås genom noggranna studier under korta eller mycket långa tidsperioder. Gärna med hjälp av tekniska hjälpmedel som exempelvis teleskop, mikroskop och mätinstrument av olika slag. Men också vara experimentutrustningar som ger en modellmiljö av hur man kan tänka sig att naturfenomenet uppträder och sedan göra väl kontrollerade mätningar av dessa experiment.

Den fördjupade kunskapen om Guds skapelse blockeras ibland av statiska föreställningar

Det är vanligt att då människor med begränsade resurser att få fördjupad kunskap om naturen istället fixerat sig vid berättelser som talar om för dem föreställningar om dessa fördjupade kunskaper. Frågor om vad vi ser på himlen nattetid (stjärnor, Månen, Solen, planeter, kometer), eller på dagen (Moln, regn, regnbåge, halofenomen, åska), ursprunget för livet på Jorden, hur och om Jorden förändrats med tiden, varför vi blir sjuka är exempel på sådana frågor som är svåra att besvara med egna erfarenheter och där vi människor istället tenderar att fästa oss vid dessa berättelser som ofta tilldelas en gudomlig auktoritet som stöd för att ej ifrågasättas. Detta ger förvisso en struktur i människors tankar som gör att de ej behöver fundera så mycket på dessa frågor, men de kan ofta vara hinder mot att kunna uppfylla de tre moralerna i sitt handlande. Människor kan tro att de handlar gott, men att det istället är destruktivt.   

Den fördjupade kunskapen om Guds skapelse,  naturvetenskapen

Därför är denna fördjupade kunskapsinhämtning viktig för att människor ska kunna veta att de verkligen handlar gott utifrån de tre moralerna, men samtidigt svår för enskilda individer att genomföra. Det kräver samarbete mellan många människor som är specialiserade på att skaffa fördjupad kunskap, forskare.  Denna fördjupade kunskapsinhämtning om Guds skapelse kallas "naturvetenskap". Den utgår från att en fråga ställs som forskare vill ha svar på om något i naturen och sedan startar man en undersökning kring detta. Undersökningen kan vara i form av noggranna observationer, gärna med hjälp av tekniska hjälpmedel som exempelvis teleskop, mikroskop och mätinstrument av olika slag. Men också vara experimentutrustningar som ger en modellmiljö av hur forskaren kan tänka sig att naturfenomenet uppträder och sedan göra väl kontrollerade mätningar av dessa experiment. Därefter drar forskaren slutsatser om dessa observationer och experiment.
   Men slutsatserna kan vara färgade av de kulturellt styrda föreställningar forskaren har, och de tankemönster som deras hjärna utför. Dessa tankemönster kan variera en del från individ till individ. Därför är det viktigt att dessa slutsatser diskuteras med andra forskare som utför likartade observationer och experiment.

   För att utvidga kretsen av de forskare som är insatta och kan diskutera dessa slutsatser så publicerar forskarna sina resultat och slutsatser i dokument som kan läsas av andra grupper av forskare som studerar samma naturfenomen och som i sin tur diskuterar slutsatserna. Men även repeterar observationerna och experimenten och även utvecklar dessa observationer och experiment med nya infallsvinklar. Slutligen har dessa forskare, kommit såpass långt att de samlas i stora forskarmöten för att komma fram till en slutsats som är att betrakta som närmast sanningen. Den publiceras då för de människor som inte är forskare i ansedda media för dessa att ta del av slutsatserna kring naturfenomenet. Olika yrkesgrupper av människor som har nytta i sin yrkesutövning kan då ta till sig dessa slutsatser om naturfenomenet. Det kan handla om läkare som tar till sig metoder för mer effektiva behandlingar, eller ingenjörer som kan skapa ny teknisk utrustning, eller lärare som förmedlar kunskaperna till sina elever. Detta kan i sin tur också leda till förändrade vanor hos människor i allmänhet. Exempelvis att äta hälsosammare, att börja källsortera för att man ser att naturens ekosystem är uppbyggda utifrån kretsloppsprinciper, att öka säkerheten vid olika aktiviteter för att minska risken för skador såsom exempelvis bilbälte och krockkuddar i fordon men även kunskaper som inte bara handlar om nytta, exempelvis om hur Universum är uppbyggd och fungerar.

En viktig egenskap för dessa forskare är att de har ett ödmjukt sinnelag. Att de inte går in och utför en undersökning om något som de ställt en fråga om med uppfattningen att det ska ge ett visst resultat med vissa slutsatser. Det är därför viktigt att forskarna som undersöker ett naturfenomen är flera och oberoende samt att deras forskning inte i något fall finansieras av en uppdragsgivare som kräver att undersökningen ska ge ett visst resultat med vissa slutsatser.