Att få kunskap om Gud´s skapelse

För att kunna följa de tre moralerna krävs kunskap om Guds skapelse. Det är kunskapen om den av människor omgivande naturen men även om människorna själva. Med den omgivande naturen menas inte bara den miljö som människan befinner sig i, utan även miljöer utanför denna, om planeten Jorden, solsystemet, vår galax och hela Universum. Men främst det som berör oss människor mest. Vi människor består av två delar. En själ och en kropp. Själen är mycket svår att få kunskap om då den tillhör andevärlden och ligger utanför det vi kan observera. Kroppen är lättare att få kunskap om. I kroppen ingår även en hjärna som skapar våra medvetanden och personligheter. Vi människor står ej över naturen utan är en del av den. Vi kan använda material från naturen för att omforma denna till saker som kan underlätta och berika våra liv. Men vi människor har även förmågan att påverka den omgivande naturen på sätt som kan vara oss till nytta men där det finns risk att vi på grund av okunskap istället inte ser en underliggande destruktivitet i hur vi påverkar den omgivande naturen.

Det finns också en hel del kunskap som inte handlar om kunskap om Guds skapelse. Det är kunskap som hänger ihop med våra kulturella aktiviteter. Att lära sig poesi, konst och danser är sådant. Men även hur vi organiserar våra samhällen, politik, rättssystem. Men den del av kunskapen om Guds skapelse som ligger här är just kunskapen om hur vi människor fungerar som en del av naturen. Det avspeglas i våra olika kulturer.

Kunskap om Guds skapelse har flera nivåer

Att få kunskap om Guds skapelse är indelat i flera steg. Varje människa kan genom sina sinnen och slutsatsförmåga få kunskap om sin omgivning. Det handlar inte bara om hur man hittar i sin omgivning, utan även hur man hanterar material, söker föda, undviker faror utan även hur man förhåller sig till andra människor och lär sig att reproducera sig på ett sätt som gör att avkomman når vuxen ålder så att de också kan reproducera sig. Denna kunskap kan man få av egna erfarenheter och råd från de som har större erfarenhet. Denna typ av kunskapsinhämtande finns i alla mänskliga samhällen, både nu och förr.

Det andra steget är den fördjupade kunskapen om naturen och hur den fungerar, sådant som inte så lätt avslöjas genom egna erfarenheter. Denna kunskap kan fås genom noggranna studier under korta eller mycket långa tidsperioder. Gärna med hjälp av tekniska hjälpmedel som exempelvis teleskop, mikroskop och mätinstrument av olika slag. Men också vara experimentutrustningar som ger en modellmiljö av hur man kan tänka sig att naturfenomenet uppträder och sedan göra väl kontrollerade mätningar av dessa experiment.

Den fördjupade kunskapen om Guds skapelse blockeras ibland av statiska föreställningar

Det är vanligt att då människor med begränsade resurser att få fördjupad kunskap om naturen istället fixerat sig vid berättelser som talar om för dem föreställningar om dessa fördjupade kunskaper. Frågor om vad vi ser på himlen nattetid (stjärnor, Månen, Solen, planeter, kometer), eller på dagen (Moln, regn, regnbåge, halofenomen, åska), ursprunget för livet på Jorden, hur och om Jorden förändrats med tiden, varför vi blir sjuka är exempel på sådana frågor som är svåra att besvara med egna erfarenheter och där vi människor istället tenderar att fästa oss vid dessa berättelser som ofta tilldelas en gudomlig auktoritet som stöd för att ej ifrågasättas. Detta ger förvisso en struktur i människors tankar som gör att de ej behöver fundera så mycket på dessa frågor, men de kan ofta vara hinder mot att kunna uppfylla de tre moralerna i sitt handlande. Människor kan tro att de handlar gott, men att det istället är destruktivt.   

Den fördjupade kunskapen om Guds skapelse,  naturvetenskapen

Därför är denna fördjupade kunskapsinhämtning viktig för att människor ska kunna veta att de verkligen handlar gott utifrån de tre moralerna, men samtidigt svår för enskilda individer att genomföra. Det kräver samarbete mellan många människor som är specialiserade på att skaffa fördjupad kunskap, forskare.  Denna fördjupade kunskapsinhämtning om Guds skapelse kallas "naturvetenskap". Den utgår från att en fråga ställs som forskare vill ha svar på om något i naturen och sedan startar man en undersökning kring detta. Undersökningen kan vara i form av noggranna observationer, gärna med hjälp av tekniska hjälpmedel som exempelvis teleskop, mikroskop och mätinstrument av olika slag. Men också vara experimentutrustningar som ger en modellmiljö av hur forskaren kan tänka sig att naturfenomenet uppträder och sedan göra väl kontrollerade mätningar av dessa experiment. Därefter drar forskaren slutsatser om dessa observationer och experiment.
   Men slutsatserna kan vara färgade av de kulturellt styrda föreställningar forskaren har, och de tankemönster som deras hjärna utför. Dessa tankemönster kan variera en del från individ till individ. Därför är det viktigt att dessa slutsatser diskuteras med andra forskare som utför likartade observationer och experiment.

   För att utvidga kretsen av de forskare som är insatta och kan diskutera dessa slutsatser så publicerar forskarna sina resultat och slutsatser i dokument som kan läsas av andra grupper av forskare som studerar samma naturfenomen och som i sin tur diskuterar slutsatserna. Men även repeterar observationerna och experimenten och även utvecklar dessa observationer och experiment med nya infallsvinklar. Slutligen har dessa forskare, kommit såpass långt att de samlas i stora forskarmöten för att komma fram till en slutsats som är att betrakta som närmast sanningen. Den publiceras då för de människor som inte är forskare i ansedda media för dessa att ta del av slutsatserna kring naturfenomenet. Olika yrkesgrupper av människor som har nytta i sin yrkesutövning kan då ta till sig dessa slutsatser om naturfenomenet. Det kan handla om läkare som tar till sig metoder för mer effektiva behandlingar, eller ingenjörer som kan skapa ny teknisk utrustning, eller lärare som förmedlar kunskaperna till sina elever. Detta kan i sin tur också leda till förändrade vanor hos människor i allmänhet. Exempelvis att äta hälsosammare, att börja källsortera för att man ser att naturens ekosystem är uppbyggda utifrån kretsloppsprinciper, att öka säkerheten vid olika aktiviteter för att minska risken för skador såsom exempelvis bilbälte och krockkuddar i fordon men även kunskaper som inte bara handlar om nytta, exempelvis om hur Universum är uppbyggd och fungerar.

En viktig egenskap för dessa forskare är att de har ett ödmjukt sinnelag. Att de inte går in och utför en undersökning om något som de ställt en fråga om med uppfattningen att det ska ge ett visst resultat med vissa slutsatser. Det är därför viktigt att forskarna som undersöker ett naturfenomen är flera och oberoende samt att deras forskning inte i något fall finansieras av en uppdragsgivare som kräver att undersökningen ska ge ett visst resultat med vissa slutsatser.

Att följa de tre grundläggande moralerna

För att uppfylla Guds vilja måste människan följa två vägar samtidigt: Att skaffa kunskap om Guds skapelse och att följa innebörden av tre grundläggande moralprinciper utifrån hur människan ska agera utifrån sin fria vilja.

Människan skiljer sig från själlösa varelser utifrån att människan har en fri vilja utöver de grundläggande drifter som styr den egna överlevnaden, driften att reproducera sig samt främja   överlevnaden hos sina barn. Alla själlösa men medvetna varelser har drifter som styr den egna överlevnaden och att reproducera sig i något stadium i sina liv. En del själlösa varelser (men inte alla) har även driften att främja överlevnaden hos sina barn.  Men de har inte förmågan att uppfylla de tre grundläggande moralprinciperna som krävs för att kunna bli en Guds ängel. De har heller inga själar och är därför helt underställda sina drifter utifrån var i naturen de lever. 

Människan kan genom sin fria vilja delvis frikoppla sig från naturens villkor och även omforma naturen efter sina önskemål.  För att kunna bli en Guds ängel måste människan följa de tre grundläggande moralprinciperna: 

-Den egna överlevnaden, 

-Den mänskliga artens överlevnad 

-Den omgivande levande naturens överlevnad.  

I denna finns även att genom sina handlingar undvika att skapa lidande hos de medvetna varelserna.

Den egna överlevnaden

1. Att sträva efter sin egen överlevnad är en grundläggande drift även hos själlösa varelser.  Människan har dock en fri vilja som gör att hon kan tänka bortom att endast tillgodose grundläggande behov för den egna överlevnaden.  Att inte utsätta sig för faror av olika slag som kan leda till sin egen död eller minskad förmåga att överleva handlar mycket om att skaffa sig kunskap om omvärlden och sig själv. Att känna till beteenden hos andra människor och andra varelser. Att avläsa den icke levande naturens förändringar och därmed skaffa kunskap om denna.  Att trots egna svårigheter ändå sträva efter att överleva dessa. 

2.Det finns en mycket stor mängd kunskap om dessa tre ingredienser som hotar människans egen överlevnad. Som exempel på den första kan det handla om att bete sig på ett sådant sätt att man inte väcker vrede i onödan hos andra människor.  Att inte äta giftiga växter och djur och bete sig på ett sådant sätt att inte djur provoceras att angripa. Att försöka hitta botemedel och lindring mot sjukdomar och skador.   

3.Men det finns tillfällen då en människa ändå kan anses vara en god människa med möjlighet att bli en ängel trots att hon offrar sitt liv eller hälsa. Nämligen om hon genom sin handling kan skydda mångfalden  och överlevnaden hos andra människor och den omgivande naturen mot en större skada.  När så är fallet, avgörs av Gud vid dennes dom av människans själ då denna lämnar den mänskliga kroppen efter döden.

4.Det finns också tillfällen då en människa inte behöver anses vara ond för att ha berövat sitt eget liv även om det inte varit en handling som är till för att skydda  mångfalden och överlevnaden hos andra människor och den omgivande naturen mot en större skada.  Om människan drabbats av en sjukdom eller skada som inte går att lindra och som gör fortsatt leverne outhärdligt. När så är fallet, avgörs av Gud vid dennes dom av människans själ då denna lämnar den mänskliga kroppen efter döden.

5.Men det finns fall då människan ändå anses vara ond för att berövat sitt eget liv. Det är när människan tar sitt liv för att uppfylla ett syfte som grundar sig på falska principer trots kunskaper om vad som är rätt och sant. Att inte ha tålamod att uthärda en sjukdom eller en skada trots kunskap om att denna kan lindras eller läkas. Att utmana kunskaper genom att medvetet utsätta sig för faror man ej har kontroll över såsom att gå upp på en höjd vid åskväder.

6.Det är också en ond handling att begå självmord för att en annan människa befaller det.  En god handling är då att motstå denna befallning även om pressen kan vara stor. Det är då en bättre handling att dö i motstånd mot de försöker döda människan ifråga.  

Den mänskliga artens överlevnad

Det finns flera sätt att främja den mänskliga artens överlevnad:

- Lindra nöd och lidande hos andra människor

-Hindra nöd och lidande hos andra människor

-Verka för att införa teknik och beteenderegler som både hindrar nöd och lidande hos andra människor att uppkomma

-Verka för att införa teknik och beteenderegler som kan lindra nöd och lidande hos andra människor

-Verka för att införa teknik och beteenderegler som främjar överlevnaden hos andra människor

1.  Sjukdomar och skador

1.1 Att hjälpa andra människor att överleva handlar inte bara om att vårda de människor som råkat ut för sjukdomar och skador.  Det handlar även om att bete sig på ett sådant sätt att inte skador och sjukdomar kan uppkomma för andra människor.  Det handlar också om att agera för att människor på sikt inte orsakar sjukdomar och skador på sig själva.
   Exempel på dessa är att hjälpa de människor som drabbats av en sjukdom eller skada, antingen genom att med den egna kunskapen lindra och läka, eller, se till att den andra människan kommer under vård av de som vet bättre hur man lindrar och läker skador och sjukdomar.
   Att bete sig så att inte sjukdomar och skador kan uppkomma hos andra människor kan vara att undvika att sprida sjukdomar och skador genom okunskap såsom att nysa i handen och sedan ta i dörrhandtag som andra människor tar på. Eller att framföra ett fordon på ett sådant sätt att människor riskerar att skadas.  Människan ska därför skaffa kunskap och agera efter detta.
   Att skada människor eller sprida sjukdomar till andra människor genom okunskap hindrar möjligheten att bli en ängel om dessa skador är stora, men behöver inte innebära Guds straff. Men medvetet spridande av sjukdomar och skador till andra människor trots kunskap om detta och det innebär stora skador på andra människor kan innebära Guds straff för människans själ efter döden.

1.2. Att på sikt agera för att människor inte orsakar sjukdomar och skador på sig själva kan innebära att varna människor för olika faror. Men kan också innebära att hindra denna fara från att uppkomma.
Att genom upplysning och lärande sprida kunskap till andra människor om hur man skyddar sig mot faror och sjukdomar är därför en god handling.  Att ge ifrån sig ett varningsrop eller handgripligen knuffa undan människor som riskerar att skadas av direkta omständigheter såsom att träffas av stora rörliga föremål är också en god handling. Att inte agera i sådana fall är en neutral handling, varken ond eller god. En människa som följer principen att var och en sköter sig själv och man ska inte lägga sig i, kommer inte att bli en ängel.

1.3.Ondska handlar här om att medvetet orsaka skada och sjukdom på andra människor för att tillgodose egna intressen om att öka inflytande över andra människor, att skaffa sig mer materiella fördelar och även att tillgodose ökat inflytande och materiella fördelar för en grupp människor på bekostnad av människor utanför denna grupp.  Att starta krig är därför ondska, medan att försvara sig mot krig inte är det. Att förstöra förutsättningar för människors överlevnad genom misshushållning av naturresurser är ondska. Att agera efter falska principer och genom sitt inflytande uppmuntra eller tvinga människor till skadligt beteende trots kunskaper om hur naturen fungerar är ondska. 
   Gud avgör vid dennes dom av människans själ då denna lämnar den mänskliga kroppen efter döden.

2. Lindra nöd

2.1Att lindra nöd hos andra människor är också att främja den mänskliga artens överlevnad. Det kan här handla om att ge resurser till människor som saknar resurser. Exempelvis att ge mat och kläder till fattiga, att erbjuda skydd mot väder till fattiga och att främja att den fattige kommer ur sin fattigdom och nöd , exempelvis genom att främja skapandet av en egen försörjning för den fattige.
Dessa handlingar är goda handlingar.

2.2 Att erbjuda skydd till förföljda människor kan vara både en god, neutral eller ond handling.
God är den om de förföljda är så för att de agerat mot människor som följer ondskefulla principer. Neutral är den om den som erbjuder skydd till den förföljde, skyddar en människa som blivit förföljd av att följa ondskefulla principer,  utan kunskap därom. Neutral är den om den som erbjuder skydd till den förföljde, skyddar en människa som blivit förföljd av att följa ondskefulla principer,  utan kunskap därom . Ond är den om den som erbjuder skydd till den förföljde och vet om att den förföljde har blivit förföljd för att denne följt ondskefulle principer. 
Exempel på god handling:  Den förföljde flyr från människor som vill döda, skada och eller fängsla den förföljde grundat på falska principer som är till för att främja en härskares ökade makt.
Exempel på neutral handling:  Den förföljde flyr från människor som vill döda, skada och/ eller fängsla den förföljde då den förföljde har begått svåra brott mot andra människor och /eller deras överlevnadschanser samt svåra brott mot den levande naturens överlevnad såsom övergrepp av olika slag (oprovocerat överfall av maktbegär, grova stölder för egen vinning, ha dödat andra människor för att tillfredställa egna maktbegär, medvetet spridit gifter i natur och samhälle).  Den som erbjuder skyddet har då ingen kunskap om detta.
Exempel på ond  handling:  Den förföljde flyr från människor som vill döda, skada och/ eller fängsla den förföljde då den förföljde har begått svåra brott mot andra människor och /eller deras överlevnadschanser samt svåra brott mot den levande naturens överlevnad.  Den som erbjuder skyddet har då kunskap om detta.

2.3 Att agera för att lindra nöd som kan uppkomma är också en god handling om den följer kunskapens väg. Att vara med och utveckla metoder och beteenderegler för att trygga försörjning av resurser för den mänskliga artens överlevnad är en god handling om den syftar till att försörjningen är hållbar under oöverskådlig framtid samt följer principen om bevarande av mångfald.  Det kan då handla om nya metoder för livsmedelsförsörjning, begränsning av folkmängder, främja användandet av brukningsmetoder som används för att ta fram resurserna som är hållbara under oöverskådlig framtid samt sprida kunskaper om dessa. 

Den omgivande levande naturens överlevnad

Människan är inte naturens enda levande varelse. Den levande naturen är inrättad så att olika levande varelser samspelar med varandra i olika miljöer. De kan leva av varandra men även av icke levande materia och energi.  Människan är inte frikopplad från dessa samspel, utan är beroende av dem för sin egen överlevnad. Men mångfalden av olika organismer har även ett egenvärde då mångfald ingår som en ingrediens i Universum som Gud vill ha.  Människan måste därför agera så att denna mångfald inte minskar utan upprätthålls. Detta gagnar även hennes egen överlevnad på sikt.

Att agera så att mångfalden av organismer upprätthålls innebär inte bara att agera så att inga organismer utplånas av mänsklig aktivitet, utan även att organismerna måste ingå i samspel med andra organismer i de olika miljöer som finns. Att införa organismer från en miljö till en annan och sprida denna där utan ingående kunskap om hur denna organism kan agera skadligt i den nya miljön och där minska mångfalden är därför en dålig handling som skapar ett hinder för  de människor som utförde detta att bli änglar. Att göra samma sak med vetskap om konsekvenserna är en ond handling.

Dåliga handlingar är även att framkalla onödigt lidande hos de medvetna organismer som människan använder för sin egen överlevnad.  Det är oundvikligt för människan att skapa lidande hos de varelser som människan använder för sin överlevnad, exempelvis att döda ett djur vars kött människan vill äta. Men att döda djuret på ett lindrigt sätt och hålla det i förvar före dess död på ett sådant sätt att lidande ej framkallas är en handling som kan vara god om den främjar människans egen överlevnad och även andra människors överlevnad.  Att döda djur och hålla det i förvar som framkallar stort lidande hos djuret är en neutral handling om människorna ifråga är omedvetna om djurens lidande, men skapar ett hinder för att dessa människor blir änglar. Att döda djur och hålla det i förvar på ett sådant sätt att stort lidande åsamkas dem trots kunskap om detta är däremot en ond handling.

Det finns ju även varelser som saknar medvetande och därmed inte kan lida, exempelvis växterna.  Men de ingår även i mångfalden. Människan måste därmed tillse att hennes bruk av den levande naturen inte minskar mångfalden, men kan därmed använda brukningsmetoder där levande varelser som saknar medvetande ingår för att främja människans överlevnad.  Olika odlingar av dessa levande varelser är därför en god handling om de främjar människans överlevnad men inte hotar mångfalden eller skapar lidanden hos de medvetna varelserna. Exempelvis är det ond handling att fiska ut all fisk i ett stort område då detta minskar mångfalden och även äventyrar människans förmåga att överleva på grund av födobrist baserat på fisk. Däremot är det en god handling att fiska fisk på ett sådant sätt att återväxten av fisk är minst lika stor som fiskeuttaget och att fiskemetoderna ej skadar livsmiljöerna för de vattenlevande organismerna så att mångfalden hotas. Detta främjar människans överlevnad även på sikt.  Det är även en ond handling att omvandla såpass stora områden av levande natur med stor mångfald till odlingar av enstaka grödor på ett sådant sätt att mångfalden hotas och att individrikedomen drastiskt sänks genom att den odlade marken omvandlas till ofruktbar mark trots vetskap om detta.

Gud avgör vid dennes dom av människans själ då denna lämnar den mänskliga kroppen efter döden. 

Människans livsvillkor

De regler som Gud ställt upp för livets villkor på Jorden gäller även människan. Därför har människan i sitt väsen från födelsen begåvats med beteenden som har som syfte att främja den enskilda människans överlevnad.  Men till skillnad från andra livsformer på Jorden, som också har dessa beteenden, har människan förmågan till en fri vilja och förutsättningar att kunna kommunicera med Gud. Men Gud bryter inte mot de regler Gud lagt in i sin skapelse. Att följa de förändringar som reglerna ger upphov till är till Guds glädje.

Gud inspirerar, men ingriper inte

Men Gud kan ge vägledning till de människor som kommunicerar med Gud. Den glädje Gud får genom denna kommunikation med delar av sin skapelse, återgäldar Gud med att andligt inspirera och stärka de människor som  kommunicerar med Gud.  Det sker inte med ord och tal från Gud. Det sker med en känsla från Gud. Det kan vara en känsla av upprymdhet, skamsenhet, glädje, en skärpning av tankeförmågan, entusiasm, rädsla mot att göra det människan tänkt göra…
   Således ska människor inte förvänta sig några mirakulösa ingripanden från Gud på något annat sätt än de känslor som Gud kan ge till de människor som försöker kommunicera med Gud.
   Det är således upp till människor, enskilda eller i samarbete med andra människor, att förbättra dåliga livsvillkor för sig själva. Gud hjälper genom inspiration då människan försöker kommunicera med Gud.

Gud är rättvis om livsvillkoren

De slumpfaktorer som påverkar förändringsprocesserna som Gud lagt in i sin skapelse av den materiella världen gör att en del människor kommer till världen med sämre livsvillkor än andra människor, något vi människor kan uppfatta som orättvist. Men Gud är oändlig i sin rättvisa.
    När en människa dör kommer hennes själ att besätta en annan människa eller livsform någonstans i den materiella världen som är under bildning. Med tiden kommer dessa olika själar att ha utsatts för rättvisa livsvillkor för deras olika materiella livsformer jämfört med varandra.

Att bli en ängel

Men, det finns en möjlighet att den själ som en människa är försedd med kommer loss från den materiella världen och överförs till den andliga världen för att där upptas i Guds gemenskap. Att bli en ängel. För att bli en ängel krävs att människan kan förstå Guds vilja såsom den avspeglas i hennes omgivning. Att se att mångfald hos livsformer är i Guds vilja eftersom mångfald finns. Att värna denna mångfald och agera så att detta kan upprätthållas trots att människan även måste agera för sin egen överlevnad och därmed påverka andra livsformer i sin strävan att göra detta. Att agera för sin egen och andra människors överlevnad och lycka utan att förstöra mångfalden. Att inte skapa lidande för andra människor och andra medvetna varelser som har eller inte har en själ. Att värna om den omgivande levande naturens överlevnad.  Att motverka att andra människor bryter mot Guds vilja. En sådan människas själ kan bli en ängel då denna människa dör.   

Guds straff

Människor kan umgås med Gud på två sätt. Genom att kommunicera med Gud under sitt jordeliv och genom att bli en ängel.  Nu finns det de människor som medvetet bryter mot Guds vilja och sprider ondska som går emot de tre moralprinciperna: Den egna överlevnaden, den mänskliga artens överlevnad och den levande omgivningens överlevnad samt de därmed kopplade principerna om att inte skapa lidande.

   Själen från en sådan människa kommer att möta Gud efter människans död och där få en straffdom. Den kan innebära att människans själ får besitta själlösa, men medvetna varelser av för straffet lämpligt slag, under kortare eller längre tid beroende på hur illa människan ifråga betett sig. När denna tid gått och människans själ befriats från den siste medvetne varelsen genom dennes död, kommer själen åter att gå in i själavandringen, från döende människa till människa under bildning.

  För människor som inte följer Guds vilja men inte heller går emot Guds vilja kommer dessa människors själ att vid människans död gå vidare till människor som är under bildning och ska bilda en ny tillvaro efter födelsen.

Guds straff kan även drabba människor under deras jordeliv. Det sker då indirekt genom de processer Gud skapat för att föra vidare mångfald och förändring i den materiella världen.  Exempelvis, om människor förstör de ekosystem de lever i kommer människorna att drabbas av svält och eventuellt utplåning lokalt. Detta drabbar även till synes oskyldiga människor som inte direkt deltar i förstörelsen men vistas där. Men det är människors ansvar att hindra att sådant sker. Därför kommer Guds straff genom regelverken att drabba även de till synes oskyldiga människorna. 

Människobarn kan också drabbas av död genom vuxna människors försummelser. Dessa blir i sanning oskyldiga offer för den inverkan som Guds straff sker genom regelverken. Men de kan inte heller bli änglar om de dör oskyldiga. För att bli ängel måste en människa aktivt verka för att uppfylla Guds vilja. Därför kommer deras själar att gå in i själakretsloppet och sätta sig i en annan människa under bildning eller livsform med fri vilja någonstans i den materiella världen under bildning. Men detta är å andra sidan inget straff i egentlig mening. Gud belönar själarna till de människor som aktivt verkar för att uppfylla Guds vilja efter dessa människors död. Men Gud bestraffar inte de övriga själarna till alla andra människorna efter deras död. Människor som genom okunskap och passivitet inte agerar för att uppfylla Guds vilja. Deras själar ingår bara i själarnas kretslopp.

En del människor kan ha oturen att födas med svåra handikapp och sjukdomar som gör deras liv mycket oangenäma innan de dör. Detta uppstår på grund av de slumpfaktorer som är inbäddade i skapelsens olika förändringsprocesser. En människa drabbad av en sådan kroppslig nackdel följer dock samma regler som för friska vuxna människor och människobarn. De kommer att få det svårare att kunna uppfylla Guds vilja under sitt leverne och bli änglar, men deras själar får nya chanser vid senare återfödelser då ju själen inte är fixerad vid en kropp utan återföds i många olika kroppar efter varandra.

Livets mångfald

De regler för förändring som Gud lagt i sin skapelse av världsalltet gav upphov till liv på olika håll i världsalltet. De olika livsformerna skiljde sig från den icke levande delen av världen på tre olika sätt: 

En tydlig avgränsning mot omvärlden, processer i sig som omvandlar energi och materia till olika former, förmågan att skapa likartade kopior av sig själv. 

Livet antog olika former och skepnader anpassade till de olika villkor som rådde där livet uppstod, men även utifrån händelser som kunde ses som slumpmässiga.
Häri uppstod en stor mångfald av livsformer av olika karaktärer runt om i världsalltet, karaktärer som dessutom hade förmågan att ändras med tiden. Detta till Guds glädje, ty Gud vill se inte bara mångfald utan även förändringar då de regler Gud lagt in i världsalltet innebär en evig förändring av världsalltet och dess innehåll. 

   En del livsformer kunde skilja sig i ett avseende från  andra livsformer. De hade nämligen ett medvetande, en förmåga att uppfatta sin omvärld . Men en mer avancerad livsform hade inte bara medvetande, utan även förmågan att  utföra tankar som var fria från de fundamentala tankar som handlar kring det egna överlevandet. Tankar kring framtid kopplat till dåtid. Tankar och funderingar kring tillvarons villkor och naturen kring allt det som vi omges av. Tankar och funderingar att kunna avläsa Guds vilja i den omgivning som denna livsform befann sig och att kunna ta ansvar för sina handlingar gentemot denna vetskap. Sådana livsformer hade förmågan att kommunicera med Gud, till Guds glädje. Dessa livsformer blev försedda med en själ, en bit av den andliga världen, som har förmågan att tillåta livsformen att kommunicera med Gud.
   Människan är en sådan livsform.

Begynnelsen och utvecklingen av den materiella världen

 

Före begynnelsen av det världsallt vi människor känner till, den materiella världen, fanns endast andevärlden. Om denna har vi människor lite kännedom, men vi vet att Gud härskar här. Gud är en andlig varelse vars storhet är ofattbar för människan. Men vi vet att Gud är en varelse med oändlig visdom och med  förmågan att skapa något ur intet.

 Så kom det sig att Gud skapade den materiella världen, en värld som vi människor befinner sig i och som ligger utanför andevärlden. Vi kallar denna världen för "Universum" eller "Världsalltet".
    När Gud skapade den materiella världen så skedde det vid en specifik tidpunkt för länge sedan. Strax efter att den skapats var  den materiella världen oerhört liten och enhetlig. Den var mycket mindre än lillfingernageln hos en människa och den bestod då av fyra substanser. Tomrum, energi, kraftfält och tid.   Men Gud hade i denna  skapat förmågan till utveckling, föränderlighet och mångfald. Detta möjliggjordes av tiden. Tomrummet hade fått egenskapen att kunna växa i storlek för att däri innehålla energin och kraftfälten. Energin fick egenskapen att kunna omvandlas i olika former medan kraftfälten delade upp sig i några olika sorter som kunde växelverka med energin.
Härmed var grunden lagd inte bara till mångfald av energi och dess växelverkan med kraftfälten, utan även att dessa skulle kunna bilda komplexa strukturer, bland annat det vi kallar liv.

Strax efter skapelsen började tomrummet i  den materiella världen att  utvidga sig. Energin bildade olika former, såsom strålningsenergi och materia. Dess enorma mängd började fördelas i det växande tomrummet tillsammans med kraftfälten.  Växelverkan mellan kraftfälten och energin startade olika processer som ledde till strukturer som inte funnits förut. Små materiapartiklar bildades av delar av den ursprungliga energin. Dessa slog ihop sig och bildade så småningom strukturer som vi kallar atomer.

   Dessa var av bara några få och enkla sorter. Men de bildade stora moln som i sitt inre förtätades på olika ställen. Förtätningarna blev varma av att de infallande atomerna krockade med varandra. De blev också tätare i sina mittersta delar och klotformade. Slutligen blev det så varmt och tätt att atomerna splittrades i sina beståndsdelar och några av dessa beståndsdelar började slå ihop sig till större aggregat. När så skedde omvandlades en del av materiaenergin till strålningsenergi och förtätningen började lysa. Förtätningarna hade blivit stjärnor. Dessa stjärnor kunde lysa under långa tidsperioder så länge som de små materiepartiklarna slog ihop sig till större aggregat av materiepartiklar.  Men dessa aggregat kunde inte bli hur stora som helst, utan när en viss gräns på aggregatens storlek uppnåddes så upphörde energiomvandlingen av materiaenergi till strålningsenergi.  När detta skedde, exploderade stjärnan och dess yttre delar kastades ut i tomrummet. Materiepartiklarna i de utkastade delarna svalnade och började slå ihop sig till atomer igen. Men nu fanns det atomer av många olika slag förutom de ursprungliga få. 

Stjärnor fortsatte att bildas ur gasmolnen, men delar av gasmolnen innehöll nu atomer som kunde bilda fasta material istället för bara gaser. Dessa atomer hade bildats av tidigare stjärnor som exploderat. Nu började stjärnor bildas som omgavs av mindre klotformade ansamlingar av fast material och gaser, nämligen planeter. 

De nya sorterna av atomer som bildats i stjärnorna hade förmåga att binda sig till andra atomer och bilda små aggregat av ihopbundna atomer. Sådana vi kallar "molekyler". De var först enkla och bestod bara av några få olika eller lika atomer, men i vissa miljöer på några planeter kunde molekylerna samverka och bilda mer komplicerade molekyler som i sin tur kunde samverka och bilda system som kunde skapa nya molekyler och omvandla olika energiformer. Dessa system bildade  avgränsningar till omvärlden för att inte flyta ut. De kunde också växa och bli större. Efter en viss tid uppstod i vissa system förmågan att kunna dela upp sig i två likadana system då det ursprungliga systemet började bli för stort för att molekylerna skulle kunna samverka på ett ordnat sätt. Härmed var de första livssystemen bildade: Förmågan att omsätta materia och energi, att växa genom detta och att kunna kopiera sig själv. 

Med tiden uppstod sedan förmågan hos dessa livssystem att kunna slå ihop sig till andra livssystem och samverka med dessa och bilda stora system av dessa livssystem. Olika livsformer uppstod som var anpassade till olika möjliga miljöer genom en ny process, anpassningsprocessen.  Med tiden uppstod livsformer som kunde uppfatta sig själva, ha ett medvetande. Senare kunde även den mest avancerade livsformen uppstå. De som inte bara hade ett medvetande, utan även ett fritt tänkande. Dessa livsformer försågs med andeväsen från andevärlden, det vi kallar "själar", då dessa var de första materia och energisystemen i Universum som hade förmågan att kommunicera med Gud i andevärlden.   

 Gud hade utformat mångfalds och förändringsprocesserna på så sätt att sådana livsformer skulle kunna uppstå Men Gud hade också i dessa processer lagt i en slumpfaktor som gjorde att vägarna som förändringarna kunde ta skulle kunna skapa mångfald som Gud ej kunnat förutse. För Gud gläds över att inte kunna förutse allt. 

Symbolen för Guds väg

GUDS VÄG, SYMBOL

Tre delar i symbolen sammanfattar vägledningen för människans agerande i enlighet med Guds väg. Symbolerna pekar på hur människan ska agera för att uppfylla Guds vilja.

Cirkeln som är upphöjd och ligger i mitten:
Människans agerande utifrån kunskap och moral

En cirkel med små strålar representerar upplysning då den påminner om en sol. Inne i denna sol finns en enkel figur som i basen består av två böjda linjer som möts i varsin ände varifrån en rät linje pekar uppåt.
   Den högra böjda linjen representerar kunskapen. Det är då kunskapen om Guds skapelse, som representeras av cirkeln nere till höger om mittcirkeln.
Den vänstra böjda linjen representerar moralen. Det är då de moraliska principer som pekar mot cirkeln nere till vänster om mittcirkeln.

Vänstra nedre cirkeln, moralen
Denna är enkel och består av en stor omfamnande cirkel om i sig har tre mindre cirklar.
Den mindre cirkeln till vänster är den egna överlevnaden.
Den mindre cirkeln till höger är den mänskliga artens överlevnad.
Den mindre cirkeln ovanpå är den omgivande levande naturens överlevnad.
En god människa ska verka för den egna, den mänskliga arten och den omgivande levande naturens överlevnad.

Högra nedre cirkeln, Kunskapen om Guds skapelse, Universum.
Denna cirkel består av en stor cirkel som omger ett trädliknande föremål. Den stora cirkelns periferi har en vågformad linje kring sig. Detta representerar den andliga värld som skapat Universum i vilken Gud är den som regerar. Universum själv är Guds skapelse och representeras av det trädliknande föremålet inne i den stora cirkeln. Dess "rötter" består av fyra korta raka linjer som sammanfaller i en grov linje som går uppåt. Dessa korta raka linjer representerar de grundläggande substanser som bygger upp Universum: tiden, rummet, energin och kraftfälten.
    Den grova linje som bildas då dessa sammanflätas är själva det skapade Universum. Den delas upp i två grova böjda grenar som visar Guds  yttersta vilja och syfte med Universum: Den vänstra grenen: Förändringen. Den högra grenen: Mångfalden.

Förändringen: Denna består av två mindre grenar som den större grenen delas upp i, för att visa förändringens natur. Den vänstra mindre grenen visar de cykliska förändringarna och den högra mindre grenen de icke cykliska förändringarna i form av de ickelinjära och de linjära förändringarna. De icke linjära förändringarna bildar en våg på grenen och de linjära är grenens raka spets.

Mångfalden: Denna gren delas upp i två mindre grenar. En som böjs uppåt: De evolutionära principerna. En som böjs nedåt: De grundläggande naturkrafter som styr Universum och som möjliggör mångfalden i Universums uppbyggnad. Den mindre gren som böjs nedåt är i sin tur uppdelad i fyra mindre grenar som symboliserar dessa grundläggande naturkrafter: Gravitationen, starka kraften, elektromagnetiska kraften och den svaga kraften. 

Guds väg, en översikt

Att följa Guds väg innebär att följa tre grundläggande moraler och koppla ihop den med kunskapen om hela Universums uppbyggnad, inte bara om stjärnor och galaxer utan även om vår hemplanet, Jorden och det som finns på Jorden.

Vi människor får inte kunskapen om Universums uppbyggnad till skänks. Vi visar vår respekt inför Gud genom att undersöka Guds skapelse, Universum, och dra slutsatser om denna som är såpass nära sanningen som går att komma med vår begränsade uppfattningsförmåga.

Att bli upptagen i Guds gemenskap efter döden innebär inte bara att ta till sig kunskap om Guds skapelse, utan även att främja att denna kunskap kommer i dagen och att sprida denna till de som ej har den. Men vi måste också agera moraliskt utifrån denna kunskap. Vi måste främja vår egen överlevnad, den mänskliga artens överlevnad och den omgivande levande naturens överlevnad. Dessutom måste vi sträva efter att minska lidandet som uppstår runt omkring oss.

Vi människor är inte bara medvetna varelser. Vi har även förmågan till fria tankar, bortkopplade från tankar som rör vår direkta överlevnad och reproduktion såsom är fallet hos de flesta djuren. Att vi har fria tankar gör att vi även har en själ. Denna själ åtskiljs från kroppen vid dödens inträde. Därefter finns tre vägar för själen att gå efter ett möte med Gud:

-Människors själ, som ej gjort tillräckligt för att följa moralen och kunskapen kommer att återfödas i en materiell kropp under vardande  tillhörande en medveten varelse med förmåga till fria tankar och få ett nytt liv i den materiella världen

--Människors själ, som gjort tillräckligt för att följa moralen och kunskapen kommer att  upptas i Guds gemenskap i den andliga världen

-Människors själ, som trots kunskapen ej velat följa moralen och direkt ägnat en stor del av sitt liv till att motverka moralen, kommer att återfödas i en materiell kropp under vardande  tillhörande en medveten varelse som ej har förmåga till fria tankar och få ett nytt liv i den materiella världen. Denna medvetna varelse kommer således att ha en människas själ, men ej att vara en människa. Denna människas själ kommer efter denna varelses död att återfödas i en annan medveten varelse utan själ om och om igen under en kortare eller längre tid.